Tillsammans med sitt team utvecklar Eemeli Piesala en ny komposteringsmetod som gör spillning till en värdefull råvara istället för avfall. Idén förädlas för närvarande i ett utvecklingsprogram som är en del av projektet Try out!.

Eemeli Piesala studerar bioteknik och lantbruksekonomi och är dessutom lantbruksföretagare. Han köpte släktgården och sköter nu vid sidan av sina studier 350 tackor, deras lamm och gäss.

Djurhållningen producerar stora mängder spillning som kunde utnyttjas bättre som råvara än för närvarande. Piesala och hans familj har redan i många år funderat på hur man skulle kunna ta vara på den värme och de värdefulla näringsämnen som finns i spillningen. Eftersom det inte finns några fungerande metoder på marknaden måste de utvecklas.

Utmaningen kräver mångsidigt kunnande, och Piesala har samlat ihop ett team med experter från olika områden. Teamet har grundat ett företag, Pasrea Oy, som består av experter inom såväl biovetenskap, markvetenskap, lantbruksvetenskap, ekonomi som kemiteknik, IT, miljöhantering och biobusiness. Många har liksom Piesala en bakgrund vid Helsingfors universitet.

En lösning på djurhållningens största miljöproblem

Piesala och hans team vill lösa gödselbearbetningsproblemet med kompostering. Tanken är att ta vara på värmen från komposten och t.ex. använda den för uppvärmningen av byggnader eller växthus. Man vill också ta vara på ammoniak och näringsämnen. De komposteringsmetoder som används idag fokuserar på avfallsbehandlingen av biomassa och mullproduktion. Lösningar i en storlek passande lantgårdar kräver för mycket dyrt arbete.

– Att utnyttja värmen minskar behovet av fossilt bränsle, t.ex. eldningsolja. Tillvaratagen ammoniak minskar behovet av naturgas, eftersom ammoniak görs av naturgas. Man får ren mull för jordbruket och det förbättrar kolbalansen, berättar Piesala.

Den mångsidiga mikrobiella aktiviteten i kompostering kan innebära stora möjligheter också för bearbetningen av farliga eller svårnedbrytbara ämnen.  

Praktiken visar om teorin fungerar

Pasrea är i början av sin undersökning och nu går man från teori till praktiskt testande. Någon garanti för att idén fungerar finns ännu inte.

– Man måste kunna tänka stort, men också kunna vidareutveckla idéerna i praktiken. Jag tror att Pasreas idé är ett steg i rätt riktning. Hur det ska lyckas är fortfarande osäkert. Testerna börjar snart, berättar Piesala.

Om allt går som man hoppats, är Pasreas målsättning att bli global marknadsledare inom komposteringssystem.

– Det skulle i praktiken visa att vår lösning kan göra världen bättre och metoderna mer hållbara.

Utvecklingsprogrammet Try out! har gett teamet bakom Pasrea chansen att knyta kontakter och sparra sin företagsidé med olika experter. Att knyta kontakter är viktigt, och också de konkreta möjligheterna att samarbeta med Helsingfors stad.

Återvinningen av näringsämnen är ett av de spetsprojekt Sipiläs regering prioriterar inom området bioekonomi. Också Pasrea har fått projektfinansiering från Södra Österbottens NTM-central för forskning och produktutveckling. Projektets forskning görs i samarbete med Naturresursinstitutet och resultaten publiceras i en vetenskaplig artikel.